25/6 Midsommar i stan
20.18
Japp det blev midsommar i stan, med touch av landetkänsla, ja åtminstone på dagen.
Mötte upp M på Karlaplan, vi promenerade ut till Djurgården.
Djurgården var galet fullt av människor, för att inte tala om kön till Skansen.
Men in skulle vi, så efter tjugo minuter och lite underhållning av den färgade kvinnan i IKEA reklamen så steppade vi in genom entrén.
Oj oj sicka söta små djurbebisar överallt, jag var helt salig och M garvade åt mig när jag la till med bebisspråk och skulle gosa med alla djuren.
Vi tog det lugnt, gick omkring, mös, kändes som vi var på landet.
Promenerade tillbaka in till stan och gick och käkade på ett av få ställen som var öppna, Fridays i Kungsträdgården.
Sen hej då.
Stack hem, fixade mig, drack ett glas vin och mötte upp Madde. Vi tog tunnelbanan ut till exotiska Hagsätra.
Midsummer Loosers Lounge hemma hos Karim. Vi skulle bli 5-10 pers, men blev snarare 30.
Uppdukad buffé, vi blandade goda drinkar och parkerade oss i omgångar i balkongens enda brassestol. Kedjerökandes, pratandes, garvandes och en hel del "haj haj" till alla som kom.
Tanken var att sticka vidare. Vi blev kvar, först klockan tre på morgonen kom vi på sista tunnelbanan in till stan gick. Ett helt gäng stack till tunnelbanan. Kände mig ännu mer exotisk att jag faktiskt tog tunnelbana i stället för taxi. För att inte tala om hur nöjd jag var över pengarna jag sparade.
Frid och fröjd.
Fast tråk att åka hem själv, längtade efter M.
Somnade i soffan liggandes sked med Bäverkungen.
Kände mig ganska pigg på lördagen, städade, tvättade, åkte och handlade. M kom på kvällen, vi kollade film och mös. På söndag körde vi riktigt familydag, sladdade omkring på Ikea, hem och målade, byggde och pysslade. Kollade film och mös.
Imorgon blir det avskedsfest/sommarfest för Jimmy på jobbet.
Onsdag invigning av nya butiken Murphy & Nye.
Torsdag syrran kommer över.
Fredag, tjejkväll, vin i parken sen kolla Timbuktu.
Lördag, nä men inga planer, förhoppningsvis gos med M.
Känner mig fan piggare efter doshöjningen av medicinen, jo fan, visst jag tycker om att sova, gärna tupplur, men jag är nog piggare. Speciellt på morgonen, och jag orkar vara vaken ända till 22.30-23.00
Japp det blev midsommar i stan, med touch av landetkänsla, ja åtminstone på dagen.
Mötte upp M på Karlaplan, vi promenerade ut till Djurgården.
Djurgården var galet fullt av människor, för att inte tala om kön till Skansen.
Men in skulle vi, så efter tjugo minuter och lite underhållning av den färgade kvinnan i IKEA reklamen så steppade vi in genom entrén.
Oj oj sicka söta små djurbebisar överallt, jag var helt salig och M garvade åt mig när jag la till med bebisspråk och skulle gosa med alla djuren.
Vi tog det lugnt, gick omkring, mös, kändes som vi var på landet.
Promenerade tillbaka in till stan och gick och käkade på ett av få ställen som var öppna, Fridays i Kungsträdgården.
Sen hej då.
Stack hem, fixade mig, drack ett glas vin och mötte upp Madde. Vi tog tunnelbanan ut till exotiska Hagsätra.
Midsummer Loosers Lounge hemma hos Karim. Vi skulle bli 5-10 pers, men blev snarare 30.
Uppdukad buffé, vi blandade goda drinkar och parkerade oss i omgångar i balkongens enda brassestol. Kedjerökandes, pratandes, garvandes och en hel del "haj haj" till alla som kom.
Tanken var att sticka vidare. Vi blev kvar, först klockan tre på morgonen kom vi på sista tunnelbanan in till stan gick. Ett helt gäng stack till tunnelbanan. Kände mig ännu mer exotisk att jag faktiskt tog tunnelbana i stället för taxi. För att inte tala om hur nöjd jag var över pengarna jag sparade.
Frid och fröjd.
Fast tråk att åka hem själv, längtade efter M.
Somnade i soffan liggandes sked med Bäverkungen.
Kände mig ganska pigg på lördagen, städade, tvättade, åkte och handlade. M kom på kvällen, vi kollade film och mös. På söndag körde vi riktigt familydag, sladdade omkring på Ikea, hem och målade, byggde och pysslade. Kollade film och mös.
Imorgon blir det avskedsfest/sommarfest för Jimmy på jobbet.
Onsdag invigning av nya butiken Murphy & Nye.
Torsdag syrran kommer över.
Fredag, tjejkväll, vin i parken sen kolla Timbuktu.
Lördag, nä men inga planer, förhoppningsvis gos med M.
Känner mig fan piggare efter doshöjningen av medicinen, jo fan, visst jag tycker om att sova, gärna tupplur, men jag är nog piggare. Speciellt på morgonen, och jag orkar vara vaken ända till 22.30-23.00
12/6 Landet, tant doktor och en Bäverkung som vrålar
19.14
Ytterligare en helg.
Ytterligare en tisdag på halv stång.
Snubblade in på en blogg, där tjejens syster omkommit i tsunamin. Grät, tittade bilder, lipade, läste.
Ont gjorde det. Tyckte hon var modig som delade med. Så mycket, så känslosamt.
Jag vågar inte riktigt vara så där känslosam, orkar inte vara ledsen, och vill inte det ska göra ont.
Så jag kör istället ett knep som jag kallar "släng ner i ryggsäcken". Men sen finns det vissa idioter som säger locket kommer flyga upp på ryggsäcken som gubben i lådan. Och det är snart.
Men jag fortsätter proppa ner, och än så länge fungerar det. På mitt sätt.
Var hos doktor Solveig idag för sjätte gången tror jag.
Vi gick igenom mina senaste prover, ena värdet låg på 4,4 nu, vilket är lite bättre än 6,9 som det var från början. Och det andra värdet låg på 12, vilket var i lägsta lag då det ska ligga mellan 12 och 27 så det blir doshöjning igen. Men det känns bra.
Jag vill bli piggare, jag vill bli gladare och jag vill naturligtvis ämnesomsättningen ska fungerar på riktigt.
Ämnesomsättning som fungerar = smal får jag för mig.
Hypotyreos:
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=702
Varit hemma ett tag i och med jag gick till doktorn redan klockan tre.
Har ätit pastasallad med feta, skinka, oliver och massa majs.
Bäverkungen pockar på min uppmärksamhet. Vill ha gos, se mig, hör mig, vill ha min MAMA.
Och jag orkar inte riktigt.
bäverkungen
Hade en så skön helg. Var ute på M´s brors flickväns land.
Solade, grillade, badade, spelade, söp.
Riktigt najs.
Vill tillbaka. Stanna länge. Bara vara.
Ja jag cyklar vidare, cyklade fram och tillbaka till jobbet igår, cyklade dit idag (tog tunnelbanan sen till läkaren).
Cykla cykla cykla.
Vet fortfarande inte vad som händer på midsommar.
Vet bara 1/3-del vad som ska hända på semestern.
Låter som jag är helt deppo.
Är jag inte.
Jag är glad, även om jag inte slänger mig i kristallkronan.
Ytterligare en helg.
Ytterligare en tisdag på halv stång.
Snubblade in på en blogg, där tjejens syster omkommit i tsunamin. Grät, tittade bilder, lipade, läste.
Ont gjorde det. Tyckte hon var modig som delade med. Så mycket, så känslosamt.
Jag vågar inte riktigt vara så där känslosam, orkar inte vara ledsen, och vill inte det ska göra ont.
Så jag kör istället ett knep som jag kallar "släng ner i ryggsäcken". Men sen finns det vissa idioter som säger locket kommer flyga upp på ryggsäcken som gubben i lådan. Och det är snart.
Men jag fortsätter proppa ner, och än så länge fungerar det. På mitt sätt.
Var hos doktor Solveig idag för sjätte gången tror jag.
Vi gick igenom mina senaste prover, ena värdet låg på 4,4 nu, vilket är lite bättre än 6,9 som det var från början. Och det andra värdet låg på 12, vilket var i lägsta lag då det ska ligga mellan 12 och 27 så det blir doshöjning igen. Men det känns bra.
Jag vill bli piggare, jag vill bli gladare och jag vill naturligtvis ämnesomsättningen ska fungerar på riktigt.
Ämnesomsättning som fungerar = smal får jag för mig.
Hypotyreos:
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=702
Varit hemma ett tag i och med jag gick till doktorn redan klockan tre.
Har ätit pastasallad med feta, skinka, oliver och massa majs.
Bäverkungen pockar på min uppmärksamhet. Vill ha gos, se mig, hör mig, vill ha min MAMA.
Och jag orkar inte riktigt.
bäverkungen
Hade en så skön helg. Var ute på M´s brors flickväns land.
Solade, grillade, badade, spelade, söp.
Riktigt najs.
Vill tillbaka. Stanna länge. Bara vara.
Ja jag cyklar vidare, cyklade fram och tillbaka till jobbet igår, cyklade dit idag (tog tunnelbanan sen till läkaren).
Cykla cykla cykla.
Vet fortfarande inte vad som händer på midsommar.
Vet bara 1/3-del vad som ska hända på semestern.
Låter som jag är helt deppo.
Är jag inte.
Jag är glad, även om jag inte slänger mig i kristallkronan.
4/6 Cykelprinsessan med darriga ben
20.11
Ujujuj så jobbigt det var att cykla hem.
Blev nästan illamående och benen skakade när jag stannade för rött.
Men hem kom jag i alla fall.
Njuter av det fina vädret.
Är trött och vill egentligen inte göra mycket mer ikväll men måste göra ordning matlåda.
Fixa kläder för kombinerad pic nic och utgång.
Kvällens mat:
ungslax med persilje-potatismos, och massa med grönt
Sis kom förbi jobbet och vi strosade bort till Rållis och satte oss och snackade en liten stund.
Så studsa en man i obestämbar ålder, brunbränd och iklädd enbart blåmetallic shorts med höga slitsar. Med sig hade han en blöt hund. Så slängde han sig ner på marken och körde lite armhävningar.
Vi blev så imponerade.
Sen skrek han nåt på tyska som skulle kunna varit:
- Hej hej, vill ni leka roliga lekar med porrig gubbe?
Sen bad han om att få vara med de yngre killarna i vollyboll. Han fick.
Tror cykelturen gjort mig lite lyckligare.
Nu prova kläder inför imorgon.
4/6 Tjohoo
07.50
Jippe, jag cyklade till jobbet.
På riktigt alltså.
Det tog 44 minuter men då ska jag erkänna att jag gick halva Västerbron och en liten sväng på en annan jobbig uppförsbacke.
Men det gör liksom inget.
Jag är supernöjd jag gjorde det, och jag kommer bli supernöjd om jag fortsätter varje dag.
1 timme och 28 minuter om dagen, det är sååå bra träning. Oj va snygg jag kommer bli.
Dessutom känner jag inte det som träning när jag har ett mål, när jag är på väg någonstans, och då blir det inte lika jobbigt.
Nu sitter jag här ensam på jobbet, ja eftersom jag inte förrän 8.30 (bra att vara ute i god tid, fall jag behövde gå alla uppförbackar).
By the way, hemorojdsalvan funkar inte som skönhetskräm.
Ytliga blodkärl försvann INTE.
Va fan jag som hörde alla fotomodeller använde det som rynk-pås-ögon-kräm.
Borde la fungera på näsan också.
Kanske dåligt Hollywoodrykte bara.
Idag skiner solen, ska försöka göra det jag också.
Jippe, jag cyklade till jobbet.
På riktigt alltså.
Det tog 44 minuter men då ska jag erkänna att jag gick halva Västerbron och en liten sväng på en annan jobbig uppförsbacke.
Men det gör liksom inget.
Jag är supernöjd jag gjorde det, och jag kommer bli supernöjd om jag fortsätter varje dag.
1 timme och 28 minuter om dagen, det är sååå bra träning. Oj va snygg jag kommer bli.
Dessutom känner jag inte det som träning när jag har ett mål, när jag är på väg någonstans, och då blir det inte lika jobbigt.
Nu sitter jag här ensam på jobbet, ja eftersom jag inte förrän 8.30 (bra att vara ute i god tid, fall jag behövde gå alla uppförbackar).
By the way, hemorojdsalvan funkar inte som skönhetskräm.
Ytliga blodkärl försvann INTE.
Va fan jag som hörde alla fotomodeller använde det som rynk-pås-ögon-kräm.
Borde la fungera på näsan också.
Kanske dåligt Hollywoodrykte bara.
Idag skiner solen, ska försöka göra det jag också.
3/6 Söndagshelvete
20.45
Jaha så var den en sånhäringa rutten söndag igen.
Jag fullkomligt hatar söndagar.
Folk muttrar om bakisångest, och ja jag är benägen att hålla med.
Men i mitt fall så behöver jag inte ens vara bakis för att ha ångest på söndagar.
Som idag, suttit på balkongen med M, kollat telly med M, gått prommis med M, sovit på soffan med M.
Sen säger han hej då, vilket känns okej, och jag tänker åh va mys jag ska ha det med Bäverkungen (katten). Men så går det några minuter och jag känner mig ensammast i världen.
Tänker panikartat ringa runt till vännerna och föreslå öl trots jobbdag imorgon, tänker hysteriskt ringa runt och fråga om någon vill komma över. Sen föreslår Lou att komma över med en topp hon lånat av mig för hundra och åter hundra år sedan. Och jag säger:
- Inte idag gumman, ingen bra dag.
Så var är det jag vill?
Jag vill inte vara ensam, men inte heller tillsammans med någon där kallprat ingår.
Vill kunna ligga och vara ful, tyst och dum i huvudet, utan att någon tar illa upp.
Därav min fortsatta ensamma söndagskväll.
Nu känns det i alla fall som att klockan tickar på mot läggdags, och känner mig motiverad för min nya införda rutin. Den jag ännu inte börjat med men lovat mig själv börja med i morgon.
ATT CYKLA TILL JOBBET.
Herre min Jeeee, kilona kommer bara rasa av och inom loppet av 30-40 dagar si så där kommer jag se "fotomodell-lik-ut".
Kan knappt bärga mig.
så här ungefär kommer jag se ut
Innan dess är det tjejkväll på tisdag, vi brukar bli 4-5 stycken, men nä ta mig fan vi är nog uppe i 12 nu. Blir pic nic på Gärdet, spelkväll och förmodligen utgång.
Har mycket på jobbet, besöka en del kunder, göra lite avräkningar, ta itu med MÅNGA problem, och träffa alla som kom hem från Italien i helgen, ja utom jag Ida och Emeli som snällt stannade kvar på kontoret.
Nu sitter alla och trånar efter sista avsnittet av Six feet under, ja eller gråter.
Jag har bara gluttat det när jag varit med mamma. Tror jag skiter i det och lägger mig och läser lite.
Tänk hur läcker jag kommer bli om jag cyklar flera hundra mil om dagen, tight litet as, platt mage, seniga armar, snygga vader, och ja brösten kommer naturligtvis fortsätta vara så stora som de är, eller??...
Jaha så var den en sånhäringa rutten söndag igen.
Jag fullkomligt hatar söndagar.
Folk muttrar om bakisångest, och ja jag är benägen att hålla med.
Men i mitt fall så behöver jag inte ens vara bakis för att ha ångest på söndagar.
Som idag, suttit på balkongen med M, kollat telly med M, gått prommis med M, sovit på soffan med M.
Sen säger han hej då, vilket känns okej, och jag tänker åh va mys jag ska ha det med Bäverkungen (katten). Men så går det några minuter och jag känner mig ensammast i världen.
Tänker panikartat ringa runt till vännerna och föreslå öl trots jobbdag imorgon, tänker hysteriskt ringa runt och fråga om någon vill komma över. Sen föreslår Lou att komma över med en topp hon lånat av mig för hundra och åter hundra år sedan. Och jag säger:
- Inte idag gumman, ingen bra dag.
Så var är det jag vill?
Jag vill inte vara ensam, men inte heller tillsammans med någon där kallprat ingår.
Vill kunna ligga och vara ful, tyst och dum i huvudet, utan att någon tar illa upp.
Därav min fortsatta ensamma söndagskväll.
Nu känns det i alla fall som att klockan tickar på mot läggdags, och känner mig motiverad för min nya införda rutin. Den jag ännu inte börjat med men lovat mig själv börja med i morgon.
ATT CYKLA TILL JOBBET.
Herre min Jeeee, kilona kommer bara rasa av och inom loppet av 30-40 dagar si så där kommer jag se "fotomodell-lik-ut".
Kan knappt bärga mig.
så här ungefär kommer jag se ut
Innan dess är det tjejkväll på tisdag, vi brukar bli 4-5 stycken, men nä ta mig fan vi är nog uppe i 12 nu. Blir pic nic på Gärdet, spelkväll och förmodligen utgång.
Har mycket på jobbet, besöka en del kunder, göra lite avräkningar, ta itu med MÅNGA problem, och träffa alla som kom hem från Italien i helgen, ja utom jag Ida och Emeli som snällt stannade kvar på kontoret.
Nu sitter alla och trånar efter sista avsnittet av Six feet under, ja eller gråter.
Jag har bara gluttat det när jag varit med mamma. Tror jag skiter i det och lägger mig och läser lite.
Tänk hur läcker jag kommer bli om jag cyklar flera hundra mil om dagen, tight litet as, platt mage, seniga armar, snygga vader, och ja brösten kommer naturligtvis fortsätta vara så stora som de är, eller??...