sueellen

sprang på ett lite annorlunda test.
titta på bokstäverna, de första tre ord du ser, beskriver vem du är.

jag såg: bal, funny och fat. kunde inte sagt det bättre själv, bal = prinsesselik, funny = askul jag, och fat = just nu är jag ju faktiskt fet.





vad såg du?

tänk att jag alltid har varit så faschinerad vid namn.

redan från tidig ålder, cirka 4 år, började jag spekulerade i huruvida jag egentligen inte borde hetat ett mycket fräsigare namn, mer prinsesselikt (trodde ju där ett tag att jag blivit bortbytt på BB och att min riktiga mamma egentligen var drottning) så jag "döpte" helt sonika om mig själv till Rosa Mattsson, för mig ett riktigt prinsessenamn. föreslog till och med det som andranamn till Pennan för det roliga minnets skull. M sa NEJ!

på högstadiet började jag skämmas och var rent ut sagt arg på mamma som döpt mig till något som folk sa:

- vad hette du sa du?

så jag började fabulera ihop att jag hete Sara, Sara Wendell (observera här att jag alltid matchar mina namn med för mig passande efternamn). så om jag träffade någon söt pojke på Silverdalen eller Balders Hage (ungdomsdisco jag sprang på som låg i Lönsboda och Älmhult) så var det just det jag hette, det var ett lagom vanligt och stiligt namn tyckte jag.

sen gick åren och jag förlikade mig med mitt namn, körde med smeknamn.
sen gick det ytterligare lite och jag började tycka det var riktigt fint, ovanligt, var stolt och mallig över det. när jag presenterade mig sa folk:

- oj vilket vackert namn

då började jag istället tänka ut potentiella barnnamn,

Simon, Samuel, 1989
Paulina, 1991

sen verkar det ha varit ganska stiltje, sen en dag kom jag på att wow jag ver precis vad min dotter ska heta:

Timja-Lee (efter coola Bruce) runt mitten på 90-talet, och detta höll jag fast vid länge, säkert 10 år, sen började jag känna neee när alla "härmade" mitt kuliga påhitt. helt plötsligt började folk döpa sina döttrar till Nova-Li, Emma-Lou och så vidare och plötsligt dök den stora  WT smaken upp i munnen. idag är jag glad min dotter INTE heter Timja-Lee.

jag tycker fortfarande det är väldans kul med namn och inför födelsen av Pennan vändes det och vreds i oändlighet. man ville ju hitta det perfekta namnet, men konstigt nog så blev det liksom inte så. varken Hedda eller Josefina har någonsin funnits med på några av mina topplistor, och jag kan nog inte säga Hedda är det finaste av alla flicknamn. men Hedda är Hedda (ganska ofta Pennan också men det efter att jag kallade henne Hedda-Pennan i magen). Hedda är raffigt, det passar henne perfekt. Josefina är rejält, "kungligt", M är väldigt förtjust i kungliga namn. och det låter väldans vackert ihop tycker jag. hade någon sagt till mig för 10, 20 år sen att jag i framtiden skulle få en flicka som skulle få heta Hedda Josefina hade jag nog skrattat och sagt NEJ!

åh jag är så full av pyssel att jag knappt kan sova, äta eller tänka på annat.
hjärnan går på högvarv över alla fina saker jag vill göra till Pennans nya rum.
så ledset att jag inte kan sticka, virka och sy, men jag får ägna mig åt papper, tapeter och möbler. ja inte för att jag är så bra på det heller, men bättre.

- men först flytta, säger M

jag och Pennan drog oss ända till halv nio, Pennan käkade gröit (gröt) jag knäckebröd med keso och tomat.
Pennan lajjade i babygymmet, satt i barnstolen medan jag dammade och dammsög.
Pennan somnade, jag städade.

sen kom svärmor och det blev en blommig dag. först tog vi bilen ner till 4 H gården, Stora Skuggan, de hade planterat så vackra höstarrangemang, allt blommade i orange, lila, grönt. vi tittade på kaninerna, kycklingar, tuppar, hästar, får. fikade. gick en liten sväng. sen tog vi bilen till Lidingö.

- kan vi inte stanna där, sa svärmor och pekade på ett ställe vid namn Gullvillan.

http://www.mixr.se/tr-dg-rd/gullvillan-lidingo

det var helt magiskt, som en sagovärld. kan inte beskrivas, måste upplevas. har du vägarna förbi, åk dit.
sen slog det mig att det var en väninnas mammas ställe. så jag presenterade mig, och fick en jättevacker ros i present. svärmor fick rabatt på en jättevacker rabattblomma.



sen åkte vi till Willys, svärmor handlade en liten vit blomma till. jag och Pennan handlade barnmat och grönsaker.

nu regnar det, snart kommer M hem.
helgen börjar.

träffade Ellan igår.
åt.
pratade om livet, om vad man tänkt sig, och hur det blir.
inte så som man tänkt sig.
men att det inte är så tokigt ändå.

precis som det här med döden så tänkte jag samma sak om hängtuttar

det händer inte mig

jag har förstått nu att jag faktiskt kommer till att dö en dag

wow vilken saga, vilket fantastiskt fint bröllop.

Anna var så vacker att kyrkklockorna bokstavligt ringde, jag grät och änglarna log. och Magnus såg så lycklig och stolt ut där han stod där framme, och väntade på sin brud.

jag viskades med Liz om hur vackert allt var, speciellt Anna och M ryckte tag i mig och snäste "schyyy, inte föra liv i kyrkan".

vigselcermonin hölls i Engelska kyrkan, härligaste prästen från gamla goda "en präst i natten" som gick för hundra år sen på ZTV. det sjöngs flera fina låtar,  bland annat "Längtan till dig" och "Ave Maria".

Anna och Magnus efter vigseln, ja som små prickar i ett gigantiskt folkhav


på kyrktrappan

efter vigselcermonin promenerade vi bort till Djurgårdsbron där en båt klädd i björkris stod och väntade på oss, där serverades det champagne och snittar, i en timme guidades vi runt i vackra Stockholm, som förövrigt bjöd på en strålande solskensdag.


jag och M på båten

vid en liten brygga steg vi av och promenerade upp till Moderna museet, på gården bjöds vi på vin -och fläderbål och fick lite information av toastmastern.


det vackra paret

jag "bakom" gästerna

utsikten

"pojkarna"

sen blev det middag,

typ nåt sånt här:
Förätt: VästerbottensRoyal (har ju glömt alla vackra benämningar)
Middag: Reninnanlår med kålinlindad mandelpotatispuré och morotskräm
Dessert: Vaniljpanacotta med drömsmulor och hjortron


gästerna

förrätten

jag och Christopher (som är gift med Annas kusin) som satt bredvid mig

mitt emot mig satt Alex och en barndomsvänninna till Anna som shame on me jag glömt namnet på

massa med vin, vitt, rött och dessertvin.
till detta hölls tal av en massa nära och kära, vi från kliniken med Liz i spetsen gick fram och tackade för att vi fått komma till detta storslagna bröllop samt överlämnade en fotobok som jag fotat och Ida pysslat ihop från möhippan till Anna.

middagen avslutades så sent som ca 23-23.30 då en ca 20-mannaorkester kom och det var dags för brudvals, och sen bröllopstårta. så spelade orkestern nån timme och sen kom en DJ och det riktiga partyt började.


brudvalsen

brudtårtan skärs upp

det var verkligen en fin tillställning, där det bjöds frikostigt på allt (M surade lite över han missade "cigarrbaren" där ute). jag hade kanonkul och valde att stanna när M tog taxi hem för att lösa av mamma som var barnvakt.

jag dansade och drack drinkar och umgicks med mina härliga vänner från kliniken.


Sandra fångade brudbuketten, Alex såg överlycklig ut = )

det är inte ofta det bjuds på bröllop (inte så många som gifter sig i min umgängeskrets) men när det väl gör det så går man och längtar och längtar i flera månader (ja i alla fall ja) för jag älskar såna där prinsessefester. och själv får man ju göra sig massa med fin också och träffa massa med härliga vänner (ja om man känner någon på bröllopet). när det väl är över så går luften ur en lite grann, för man har liksom varit så uppe i vad man ska ha på sig, frisyr, bekymran över om mannens kostym kommer passa, vilka skor man kommer klara av att ha på sig hela kvällen och så vidare. projektet är liksom över.

men nu börjar nytt projekt, vi flyttar ju om ett par veckor.

idag var det rea på Myrona här nere runt hörnet.
alla babykläder 10 kr, sen kom en från personalen och sa att även alla barnkläder skulle kosta 10 kr om en halvtimme så jag och grannen väntade snällt kvar.
ungarna var exemplariska, sov, tittade, såg uttråkade ut, muttrade lite, blev tysta igen och ja stod ut med sina urtråkiga mammor.
det slutade med elva plagg då för totalt 110 kr, så jag är helnöjd.

om någon gillar superreor så har de rean till på söndag (Myrorna i Hjortis), förutom barnkläderna så kostar skor 30 kr, linnen 10, klänningar 20 eller 30 kr osv. väldans billligt om du frågar mig.

ja för att återgå till produkten från Dove som jag fick för några veckor sedan.
jag har delat ut mina tio provprodukter hit och dit till en fasligt massa olika åldrar.

själv har jag haft den 3-4 ggr och tycker den förtjänar ett ganska högt betyg. billig, bra, håret blir lent och härligt. dock har jag ju blonderat vilket gör det lite trassligt efter dusch, oavsett balsam/inpackning.
mamma kom förbi igår och jag fråga vad hon tyckte:

- lite frissigt blev det.

tilläggas bör att min mamma har blankt, rakt hår, och jag har mer poröst med dragning åt det lockiga hållet. så för oss redan "fluffiga" tror jag det funkar finfint.

jag är så himla virrig.
snurrig.
vimsig.
har ingen kontroll över saker och ting.
jag brukar ha sån himla koll.
om jag lagt något här eller där så brukar jag ha ett hum om den borde vara här eller där, nu är det bara...eeeh, hmm, så har jag ingen aning om jag lagt det i en låda, i frysen, på vinden, under sängen.

- har du ställt den här här? frågade M häromdagen och tog ut saltkaret ur kylen.

det snackas ju om amningshormoner, men jag ammar ju inte. dessutom är Pennan strax över 5 månader. undra om man kan skylla på det ändå?

min finaste lilla tös kan sitta.
hon är bara för gudomlig.

så sitter hon där med benen i ett V och har sina små händer vid sidorna och håller balansen.
ibland blir huvudet för tungt åt något håll och hon tippar, eller så kravlar hon framåt så hon slutligen dimper ner på mage.

så bara sitter hon där och ler och skrattar och är ljuvligheten själv.

kom igen nu för fan!



http://svt.se/2.94437/
en femtiolapp har alla råd med, alla som läser bloggar.

det här med våra grannar.
det är något utöver det vanliga, ja i alla fall för mig.
har bara hört talas om att folk umgås med sina grannar, mina forna grannar har jag hejat på, frågat hur är det, gnällt på luddmarodören i tvättstugan, undrat över återvinner och diverse olika saker, men aldrig liksom blivit vän, vän.

men nu har vi ju de här grannarna. Maria och Erik, och lilla Alma.
de flyttade in, minns liksom inte alls när. första minnet var när M kom hem och sa:
- vet du att grannarna också ska ha barn, typ precis samtidigt som vi.
- aha kul.
sen var det liksom inget mer.

men sen en gång kom grannarna och ringde då, ville snacka om nåt golv som blivit illa lagt (M satt i bostadsrättsföreningens styrelse). det blev mer än snack, vi käkade, skrattade, drack whisky (ja inte jag och Maria för vi var höggravida). och kvällen blev lång.

så kom Alma, via planerat kejsarsnitt, sen kom Pennan tio dagar efter. vi sprang emellan oss med strutarna i vädret, ammade, frågade, jämförde, njöt. och det har fortsatt.

när jag ska till tvättstugan ringer jag på och slänger in Pennan till Maria och Alma. vi äter ihop, skrattar, delar upplevelser, umgås, gnäller på våra partners, åker på utflykter, åker till bad, promenerar, åker till stan, snikar in på varandras föräldragrupper och har en väldans massa kul.

tycker det är fantastiskt.

och alltid är vi välkomna dit, och de hit. det spelar ingen roll om man är sur, arg, glad, stökig, ful.

nu är grannarna på semester, nästan två veckor har gått och jag har enorm abstinens.
i övermorgon kommer de hem, äntligen. så allt kan återgå till det normala.

jag har hört ryktas att de kanske ska ta och sälja sin lägenhet och flytta tillbaka till sina hemtrakter, men det örat vill jag inte lyssna på. jag låtsas som att de alltid ska bo här och att vi alltid ska vara grannar, trots att vi ska flytta 200 meter bort om en månad.


M kallar dom vampyrerna, för de gillar mest att hänga under parasollet

det här med horribla saker.
vissa saker kan jag liksom inte låta bli. som t ex hemska bilder från hemska attentat och händelser.
M säger:
- gå inte in på den där och den där länken på Flashback.
nästan aldrig kan jag låta bli.
men härom månaden verkligen bad han mig att INTE gå in på länken där det läckt ut bilder på den mördade Elin Krantz från Göteborg. han sa de verkligen var hemska.
då lät jag bli.

vet inte hur många gånger jag varit och sneglat på www.rotten.com
uscha.