fastvuxen i soffan

nästan fastvuxen i soffan.
försöker göra nåt litet ryck varje dag, diska, bädda sängen, laga mat om jag pallar, sen blir det ner i soffan igen. tur man inte ligger på sjukhus, fy för bövelen så trist. men jag kan ju säga jag verkligen förstår gamla människor nu, ja de som är skröppliga i kroppen. man är pigg i huvudet och vill göra en massa men kroppen hänger inte med, så frustrerande och uttråkande.

så ligger jag här i soffan (som börjat forma sig efter min barbamammakropp) och läser, kollar teve eller surfar runt på datorn.

en bra sak med att vara hemma är att man kan göra såna där saker som man aldrig har tid med annars, kolla upp vad man har för försäkring och jämföra med andra (fick ner vår försäkring till halva prisen och då fick vi ändå bättre villkor) ta emot leveranser och hantverkare, vi beställde kyl/frys och diskmaskin igår, man kan researcha och kolla upp saker helt enkelt, perfekt = )

nu börjar det bli riktigt spännande, 17 dagar kvar, om bebben behagar komma ut och inte vill gona vidare i magen och bli ännu STÖRRE. "Snälla gode Gud inte över 5 kg, snälla!"

har också blivit lite nervös inför förlossningen, känns så jävla stort. men jag ältar och diskuterar med väninnor och mamma som fött barn, och jag fattar ju att jo men visst här kommer fungera för mig också.

Igår stack Madde till Thailand, hon ringde i lördags och peppade på mig lite och gav stöttande ord, så avslutade hon med en utländsk väninnas ord som hon fick innan hon själv födde Hampus..."dyy kommer klara dett".

Snart ses vi Hedda-Pennan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback