sueellen

23.46

Jaha så har man varit i Italien.
Så har man flygig för första gången på sex år.
Ja och jag överlevde ta mig fan.
Svalde fyra Stesolid (2 mg:are), pluggade in öronproppar, satte solbrillor på näsan, blundade, intog position blixtstilla.
Så började motorerna värma upp, brumma högre och högre, jag tog Emelis hand, kramade hårdare och hårdare. Emelie klappade fint.
På efterhand sa hon min puls varit så hög att halsen guppat upp och ner.
Men så efter tio minuter blev det skoj, då blev det godisätande, asflabbande, fotograferande, vågade mig till och med på att luta mig mot fönstret och fotografera ut.


Alperna, ja eller nåt

Pescara var himelrike.
Precis lagom.
Många restauranger, bra shopping, varmt som fan (30-32 grader), god mat och gott vin, härliga människor, ja bla bla. Dessvärre fick man inte uppleva sååå mycket av himelriket då resan var av jobbkaraktär.
Med 100 meter till stranden vill man bara slänga på sig bikinin och galoppera ner, träffa sol, morsa på vatten.


utsikt från hotellet


hotellrum, typiskt italienskt, att det var 4-stjärnigt kunde man inte direkt gissa, men va fan

Halv nio stod lilla vita hyrbussen utan för hotellentrén och väntade på oss, Sixty Scandinavia. Feggi och Linda från Norge, Morten A, Morten L och Didi från Danmark och jag och Emeli från Sverige.

Så iväg till kontoret, träffa alla (ja inte alla 456464 st men många man snackat med på tele och över e-post), kolla runt på stora huvudkontoret, jobba lite med storkunderna på plats, och gå Adapta-kurs.
Kursen var horribel, jag kan ärligt säga jag kommer hem med 5-10 minuters kunskap, och då snackar vi inte som jag skulle kunna vidarebefodra, utan som "läraren" sa som jag förstod och som berörde mitt arbete.
"Ende...do´nt forgeta the pajaamente koode (payment code), endeee P.O nuuumbeeer" somnade nästan ungefär 456131486 gånger och en halv och så fortgick det mellan 9-18 i två dagar.


italienska kontoret i staden/byn Chieti ca 2-3 mil från Pescara.

Kvällarna efter jobb och kurs var fantastiska, då fick vi uppleva lite Italien. Värme, små klänningar, varma brisar, trevliga människor ja och sånt där fint.
Ett jävla gissel dock att fön-el-kontakten inte passade de Italienska (tack och lov gjorde mobilladdaren det) så jag och Emeli som skulle ha sofistiskerat rakfönat, blond, böljande hår fick istället nöja oss med lite smålockigt/frissigt/ostyrigt.

Fick en massa nya bekanta från UK-kontoret, fick bäst kontakt bytte e-post med Jana och Steward.
Jävligt kul att få träffa så många av italienarna också.
För att inte tala om hur mysigt det var att åka med Emeli så vi kunde få komma varandra lite närmare.

Jag och Emeli höll oss ganska lugna sönd, månd, tisd kväll, men så kom onsdagen och djävulen flög i oss.
Middag, vin, prat, vin, galenskap, vin och mer vin och sen några drinkar och kanske lite mer vin.
Slockande framåt femsnåret, och sju stod vi upp igen för avfärd mot flygplatsen.

Emeli sa jag såg ut att vara i chock.
Jag minns faktiskt inte, jag var för full, ja eller så var jag knappt där. Var jag nu va.


kvällen började fint, jag, Emeli och norska Linda.


lite gladare och vinigare, en tjej från Paris, jag, norska Feggi och Linda.



Emeli och danska Morten L, min närmsta kontakt i Danmark.


Efterfest på hotell-ute-serveringen, strax innan vi däckade av, Feggie, hm glömt namn men
han i rutiga skjortan var från Holland, jag och Steward från UK.


Nu är jag trött som en bäver.
Har packat väskan och sladdar iväg till Norrland och mamsen imorgon.
Hit och dit, dit och hit, katten Frodo börjar surna för jag aldrig är hemma utan enbart förser honom med den ena kattvakten efter den andra.

Hörs!