13/7 Jag och polackerna

09.56

Det är helt tyst i vårt 1200 kvadratmeter stora kontor/showroom.
Ja förutom mummel mummel på polska utifrån köket. Det är där de befinner sig just nu. Polackerna. De fixar med ventilationen, tror de varit här i nån vecka. Det märks inte lika tydligt när kontoret är fullt med hårt arbetande modefolk. Däremot utan musik och utan kollegor kan man höra dem.
De kan ingen svenska, den ena kan lite engelska.
Jag ler lite försynt när de går förbi.
Röker de inte lite väl ofta nu när jag är ensam. De kom 9.38 och 9.17 gick de ut på vår fantastiskt fenomenala uteterass och satt där säkert i 15 minuter.
Nu folierar de i alla fall vidare på rören i taket.
Ser fram emot de ska bli klara så jag kan glajda runt här ensam.

Cajsa hade dubbelbokat med andra vänner helgen vi kommer, så nu letar jag och Ellan sovplats i Malmö fredag och lördag. Det ska nog ordna sig. Annars blir det väl parkbänken.

Ännu ett dygn har gått och Bäverkungen och Ann-Sofie har inte dödat varandra än. Släppte ut Ann-Sofie imorse så fick Bävern vara inne. Är Bävern på balkongen så är Ann-Sofie i lägenheten. Är Ann-Sofie i sovrummet så får Bävern vara i de andra rummen. Gud det går fantastiskt det här.

När jag dök upp på jobbet i måndags så hade Erika tagit hit sina vandrande pinnar och satt en gul lapp på den lilla plastlådan "ta väl hand om sötnosarna". Den stora pinnen hade på helt egen hand gjort en bebis (det var två stora från början men den ena dog, jag vet det för pinnarna tillhörde kontoret förut). Och imorse när jag kom så var plötsligt pinnarna tre. Övergöder jag de med vatten måntro?

Än har inte telefonen börjat terrorisera mig.
Än har inte DHL, posten, Coca-cola-killen, stylisterna ringt på dörren. Eller jo förresten posten var ju här med tre lådor galgar.

Nu tillbaka till att kräva pengar av kunder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback